A Million Dead End Streets

Ikväll lyssnar jag på David Bowie. Det är vad jag kallar musik.
Nu är jag helt själv. Ligger i sängen och grubblar över livets alla konstigheter.

Fick genom min skriv-förebild Alex Schulman lära mig ett nytt ord, Sakral. -Jag lovar det bara är jag som inte kunnat det sedan tidigare.
Känner mig duktig nu( trots att jag  tydligen gör så mycket som gör folk besvikna) har fått medicindeligering på jobbet. Låter rent av som något ytterst betydelsefullt, vilket det också är.
Ännu ett ansvar som ligger på mina axlar. Ett ansvar jag vet att jag kan ta.
Vad ska det INTE bli av mig?, det är frågan. Nog kan jag ta ansvar, men tydligen bara när andra är inblandade. Om det endast är jag och jag med så blir det svårare för mig att ta "det rätta beslutet". Önskar jag hade någon form av Benjamin Syrsa i kavajfickan som kunde vägleda mig och säga "NEJ NEJ SOFIA! TÄNK. INTE. ENS.TANKEN!", och skaka lite vett i mig. - Ska söka efter samveten på blocket.

Teatern på skolan blir föresten bara bättre och bättre. Improvisasionsteater måste vara något av det roligaste livet kan erbjuda. Min själ njuter av varje sekund.
Har bestämt mig, jag ska söka in på Teater Högskolan om jag får MVG i kurserna på skolan. Annars...ja helvete.




Yeah I'm Freeeee. I'm Free Fallin'


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0