Jag mår hejdundrande gött. Sjuk eller ej, här valsar jag runt i huset som aldrig förr. Min röst har gått från en hes Darth Vader till en soft Mikael Persbrandt, vilket måste tyda på en klar förbättring.
Gjorde något märkligt idag, satte nämligen på den enda Lars Winnerbäck skivan vi har i detta hus, Vatten under broarna, när jag plockade ur diskmaskinen. Och jag erkänner, det underlättade verkligen den inte alltför roliga sysslan. Fast, inget kan direkt få mig att må dåligt just nu. (Bortsett från drunknade isbjörnar...)

 

Det här blev min favorit Lars-låt.