Sofia goes Modemedveten. För gissa vad, det mest besynnerliga har hänt mig just idag.
Efter skolan drog jag och Helén en liten stund på stan, och som alla vet så gör vackert väder att man automatiskt slösar pengar. För vem blir inte sugen på att köpa, i dett fall, chips och glass för att sedan sätta sig vid Umeälven och bara njuta av livets alla möjligheter? Det var i alla fall det som jag och Hell tänkte.
Efter att ha njutit en stund och jag inte riktigt ätit upp alla mina chips, på något konstigt vis, så drog vi oss mot vasaplan eftersom vi måste på respektive bussar.
Hur som helst, när vi nästan passerat Lagerhaus blir vi stoppade av en ung kvinna. Först trodde jag att hon sa " ´Hej jag är från Örnsköldsvik och vill hitta rätt till vasaplan". Eller det konstiga var att hon inte ens sa det utan att jag tänkte klart meningen i mitt huvud innan hon ens hunnit till hej.
I själva verket kom hon från Nöjesmagasinet, där hon bloggar om "streetstyle" (typ) och undrade om jag ville vara med. Jag tackade såklart Ja, var oerhört smickrad över att hon valt just mig av alla dessa snygga personer i hela Umeå.
Det besynnerliga med detta var att jag tidigt imorse när jag valde kläder tänkt för mig själv att "om någon som intervjuar folk på stan om vad de har på sig så skulle jag inte ha något intressant att säga om mina kläder" eftersom det enbart var plagg jag hittat hemma.
Och tänka sig! Precis det hände, och precis där stod jag och hade verkligen inget vettigt att säga om mina plagg.
Blusen var egentligen en klänning som mamma haft. Shortsen hade jag hittat i en garderob hemma, (som jag glömt säga var byxor från början som jag klippt av), skorna kom från H&M och väskan från Åhléns, samt solglasögon från Gina Tricot. Inte ens mitt peacehalsband var intressant eftersom jag hittat det i mamma och pappas nattdukslåda.
Helt plötsligt blev min stil inte så häftig. Ebba von Sydow ska bedömma mig, tror inte jag vinner.
Nåväl nåväl, lite uppskattning här i världen är inte fel.