Besökarantalet har sjunkit. Jag tar på mig ansvaret. Den inaktiva bloggerskan har slagit till igen! Frågan är nu om jag kan återupprätta det här med hedern i behåll. Visserligen har jag kanske haft chanserna att använda mig av de två datorer som mitt hem besitter, men med handen på hjärtat har jag varit alltför trött. Men nu har jag samlat mina krafter och som bevis skriver jag detta blogginlägg.

Mycket har hänt sedan sist. Jag har varit på Trästocksfestivalen i Skellefteå och sett bla. Moneybrother, Markus Krunegård och First Aid Kit (eller vadå bla. det var typ bara dem jag såg). Sedan var jag även i Härnösand och såg, ja trot eller ej, min älskling Oskar Linnros! Ja tänk er! Jag fick se mannen mitt hjärta bultar för! ...Mer om detta senare. Där på Härnta, som det hette, spelade även Those Dancing Days, Peter Björm & John, Maia Hirasawa och Familjen. Och bortsett från all musik har jag även gått och blivit lite små sjuk. Eller, om hosta gills som sjuk? För jag lider varken av snuva eller feber. Bara en massa hostattacker som ständigt rivs upp ur halsen. Och nu ska jag erkänna något som kommer få flertal människor att vilja springa in på toaletten och hötta näven mot mig i förargelse. För jag älskar, rent av njuter, att hosta rakt ut. Host! Host! Oj glömde jag att hosta i armvecket? Så dumt av mig! Host host! Va? Inte igen? Oj då.... He he. Det är ju så mycket skönare att bara känna hur bakterierna svävar rakt ut likt fjärilar, istället för att det ska stängas in i mitt armveck... Men ja. Ibland kan jag ha överseende och skona folk ifrån dem. Men i min ensamhet svärmar bakterierna runt mig likt vikingar som dyrkar sina gudar kring en eld (ja de var den bästa beskrivningen jag kunde komma på).

Nåväl. Jag ska berätta mer om mina bravader senare. För strax bär det av till. Ja ni vet....

Igår var jag hos mina fina vänner till grannar.

Emma stod för grillningen.

Doften av grillat är som taget ur himmelriket. Hur barbariskt det än låter att man tycker om lukten av bränd ko.

Himla glad att jag inte är gluten allergiker.

...Och får istället njuta av sådana här burgare. Halleluja!

Efter maten skulle marshmallows avnjutas.

En gång i tiden hette deras katt Melitta. Nu kallas hon allt från Pompestina till Kinken.

Nu så. Sen ska här uppdateras med än mer bilder och krumeluxer,