Jag har aldrig förnekat det. Att jag kan gå och bli förälskad i vilken typ som helst, när som helst. Ge honom några sekunder i rampljuset och jag blir alldeles till mig. Drömmer mig bort till en värld då denne, oftast äldre, celebritet och jag springer in i varandra som av en slump och finner omedelbart tycke för den andre. Han bjuder ut mig på en fika. Vi dricker vårt kaffe svart och skrattar högt. Sedan snöar det. Eller så faller det löv. Vi står i en vacker stillsam park och har tar mig i sina armar. Viskar mitt namn och sedan är det klart. Han blir min. Min! Min! MIIIN!

Bara en liten fantasi jag har.

Tidigare Oskar Linnros. Nu komikern; Messiah Hallberg.

Han må spela en uppblåst, självbelåten, förmögen, östermalmssnobb med märklig ansiktsfärg, skrytsamma kavajer och ett väl avslöjande färgat mörkt hår i en äkta sliskanda á la backslick. Men Messiah, som kommen ned från himlen, kan inte ses som annat än stilig och oerhört tilldragande. Och humorn! Humorn! Vägen till en kvinnas hjärta är att få henne att skratta. En kvinnas dröm är helt klart en komiker i klass med honom. Sedan jag såg honom i 11h på svt har han ständigt cirkulerat i mina tankar.

Sveriges nya lovande komiker och min nya älskling.