Borde man skriva om den tragedi som hemsökt denna dag? Om den dag diktaturen tog över min mammas land. Den dag två flygplan flög rakt in i de amerikanska byggnader som kallades World Trade Center, och skakade världen med ordet Terrorism. Eller dagen då en framstående utrikesminister dog efter en knivattack.

Egentligen.

Men...Då borde man även skriva om alla tragedi som pågår nu. Igår. Förra veckan. Det som kommer att hända imorgon. Om fem dagar. Sex dagar. Eller hur? Om översvämningarna i Pakistan. Rasismen i västvärlden. De dementa som lämnas utan tillsyn. Stagflationen i  Grekland.

Jag kan inte.

När man tänker på det här kniper det till i magen och jag känner mig ond. Ond och självisk där jag bölar över mina världsliga problem. Besvärad över att jag, efter att ha jobbat i cirka ett halvår, har råd med att åka utomlands medan andra kan jobba ett helt liv utan att ens komma halvvägs. Vill straffa mig själv för att ens gnälla över mina trasiga skor och min envisa snålhet som hindrar mig från att köpa nya. Att jag över huvud taget bråkar med min mamma om att köpa mjölk skrämmer mig. Att ens tänka på allt det här skrämmer mig. Håller jag på att glida in i något psykotiskt vansinne? Leta efter siffran 23 vart än jag vänder blicken? Eller skriva samma mening om, och om igen på hundratals sidor? Jaga människor med yxa? Bita mig själv på armarna? Ropa på min döda fästman? Dansa till icke existerande musik?

 

Nej nu måste jag lägga av. Kan dock, utan att få skuldkänslor, skratta åt min far än en gång då han idag berättade om något program han och mamma såg igår natt:

Pappa : - Det var flera kändisar med. Som Flave Flowers.

Jag : - Och vem är det?

Pappa : - Men Sofia, vet du inte det?

Jag : - Kanske om du kunde uttala det rätt så...

Pappa : - En känd rapartist!

Jag : - Jaha....Nä jag vet inte.

Pappa : - Det var i alla fall han, Flave Flowers, IceT( läs AjsTii) och Snooby Doo.

Jag : - HAHAHAH! Snooby Doo!?

Pappa : - Ja...vad heter han då?

Jag : - Snoop dogg!