...Och en massa massa dagar senare, uppstod bloggen från de döda
Hej det är jag. Ägaren av denna blogg, alltså Sofia- inte någon VD för blogg.se
Var tvungen att springa till datorn snabbast möjligen så att inspirationen inte skulle kravla sig ur min näve. Slita sig loss ur mitt grepp. Och nog hann jag alltid. Skrivlusten hann inte smita utan faller nu ner som fjäderlätt snö över mitt tangentbord.
Jag är ledsen. Jag är ledsen Att bloggen fått stå och damma likt studentmössan gjort sedan den där kvällen i juni. Det har känts jobbigt av någon anledning. Hela den här grejen med bloggning. Att skriva, att ta bilder, att vara rolig, väcka intresse, skapa, inspirera, lätta, släppa, skjuta. Bloggvärlden vill så mycket av mig, som jag inte riktigt har klarat av. Jag kommer aldrig orka med dagens outfit, pyssel och hemmajox, cup cakebakning, starka argumentationer om vem som borde fått augustpriset och vilken ögonskugga som passar bäst i vintermörkret. Dels för att jag inte har tid, dels för att jag inte är en så pysslig och energisk människa. Aldrig att jag kommer sy ihop en varulvskostym till mina barn av några gamla tygbitar och en sopsäck när den dagen väl kommit. Eller peka på Drottningen och hetsigt uppmana henne att krossa alla fönster. Inte blir det bättre av att cup cakes är något av de mest äckligaste saker jag vet. Men vem kan egentligen uppskatta något som ser fruktansvärt gott ut men smakar rena döden? Cup cakes är de värsta lögnarna på denna jord, där efter ni som säger att ni tycker om dem!
Nej, jag kan helt enkelt inte erbjuda sådant. Tyvärr. Det jag har är mina torftliga tankar och syrliga humor. Här finns inte mycket glamour och fashion. Jag sminkar mig lika ofta som jag bär snygga kläder, det vill säga: ytterst sällan. Mina dagar går ut på att jobba. Idag var första lediga dagen på ja, jag vet inte hur länge. Och ögonen är målade och jag har till och med någorlunda snygga underkläder på mig av någon sällsam anledning. Men detta är då, ett undantag. Nästan på gränsen till surrealistiskt. Sådär att jag inte kan tro att snyggingen i spegeln faktiskt är jag.
Orden kommer dock alltid att vara här. Och jag ska göra allt för att hålla liv i denna blogg, tills jag kilar iväg till andra sidan jorden i januari. Så får vi se vad som händer sen.
Kramar mina vänner och läsare och läsarvänner!
ps. Vill tacka Alex Schulman. Hade jag aldrig börjat läsa hans senaste bok hade jag aldrig haft ork nog att ta tag i det här. ds.
Paranoid i ett par Happy Socks
Sitter och chillar i mina Happy Socks. De är röda och fina.
Egentligen borde jag läsa lite körteori, beta av den sista fasen och inte betrakta min sockar. Lyssna på Hall & Oates och pilla med tungan på min sista av visdomständer som gör ganska ont.
Det är lite märkligt. Har inte fått någon tid att infinna mig hos tandläkaren trots att det var över ett år sedan jag befann mig där, sittandes i de obekväma sofforna, bläddrandes i en sliten Kalle Anka tidning från 04 bredvid en kvinna med röd parkas och ärrat ansikte.
Inte för att jag vill fara dit. Nej usch aldrig! Tandläkare, tandhygienister och allt där emellan får mig att rysa av obehag. Och nu när jag är medlem i vuxenklubben som tvingas betala för tortyren, känns tandläkarmottagningen än mer som väntsalen till Helvetet. Jag är glad att jag slipper! Tackar min lyckliga stjärna var gång mobilen plingar till och smset inte kommer från de där sadisterna med den vackra titeln Tandläkare.
Men ändå...känns som att något är fel. Det osar katt! En hund ligger begraven! Tanken att tandläkarna och c/o har smidigt elaka planer om min mun kan jag bara inte riktigt släppa. Särskilt nu när min absoluta sista visdomstand gör sig redo att framträda i min vackra munhåla- dock med viss smärta. Senastjag var där som nittonåring hade de gett mig ett varnande ord: "Du kommer att få problem med dina visdomständer, vi rekommenderar denna försäkring..."
Jag tog den aldrig....
Natten till lördag fick jag en uppenbarelse
Jag låg där i mitt bäcksvarta rum, sömnlös och disharmonisk. Det var Ångesten som höll mig vaken, den som jagade iväg sömnen på sitt samvetslösa sätt. Mina ögonlock förblev öppna och vitorna färgades röda. Och hur jag än försökte, hur många får jag än räknade och delfin och-vallläten jag än föreställde i mitt huvud, kunde jag helt enkelt inte somna. Jag kände pressen, hur klockan tickade och blev allt senare, allt tidigare. Jag tvingade mig själv till att somna. Pressade ihop ögonen och hotade med en knivs vassa egg att om jag inte somnade nu...Så...Så...
Och i den stunden kom jag på det! Helt plötsligt föll bitarna på plats och mitt svarta rum fylldes av lugnets upplysande sken. Jag kunde nästan höra änglarna sjunga i korus, och mitt hjärta som dunkat så orolig föll in i en harmonisk rytm. Jag hade kommit på det, svaret till alla mina våndor. Ack vilken härlig känsla!
Slutligen somnade jag. Som en baby gungas till ro i sin mors lugnande famn.
Bara för att jag vet hur jobbigt det är ska jag avslöja det för er:
Jag hade bokat och delvis betalat för att bli engesklärare i Kina. Skickat in flertal papper som en del av ansökningen. En skrivuppgift, passkopior, referensomdöme, blodtryck etc. Och jag trodde jag var säker. Att det var detta jag ville; att flytta till Kina, jobba med barn och bo där i ett halvår.
Men sen kom den, Ångesten.
Uppenbarelsen då? Jo, jag insåg att Kina får vänta en stund till och att ryggsäcken och flipflopsen behövde mig lika mycket som jag behöver dem.
Så redan imorgon ska jag avboka min Kinaresa och köpa en enkel till Bangkok.
Laos, Burma, Vietnamn och Kambodja är vad jag vill just nu. Och där ska jag stanna medan Sverige får vinter.
I slutet av januari bär det än en gång av till sydostasien. Ni kan inte föreställa er hur mycket jag längtar!
Fulländad myndighet på Riskettan. Där visade jag allt tonåringarna vem som bestämmer!
Fortsatt ångest även idag... Men över till något annat innan jag smittar er med mitt velande.
Idag var jag på riskettan. En föreläsning i tre timmar om alla dessa risker som kan leda till olyckor i traiken. Ja ni vet, trötthet, grupptryck, alkohol och droger. Allt för att trafikverket ska få in lite extra slantar och vi ska känna oss trygga och säkra, våga säga nej och avstå alkohol och undvika att köra då tröttheten regerar - ja sådant som kallas suntförnuft fick vi betala för.
Överraskande nog var det inte så hemskt som jag föreställt mig. Var helt säker på att jag skulle sitta där på en hård stol med huvudet vilandes på träbänken, ömsom snarkande ömsom kluddande i spiralblocket. Men icke! Jag var utan tvivel den mest engagerade personen i hela gruppen. Skulle det disskuteras något var jag inte sen med att få mina tankar sagda. Kände en viss makt eftersom jag utan tvekan var en av de äldsta. Så typiskt mig att utstråla auktoritet och mognad - i alla fall är det något som jag trodde jag gjorde, medan de enfaldiga sextonåringa tittade storögt på mig. Togs det upp ett nytt ämne väntade alla på att min högtidliga stämma skulle komma med något nytt och vist. Jag bejakade dem, dessa blyga och tysta barn. De gav mig makten och jag tog emot den med ett varggrin. HEHE.
Ett steg närmare körkortet. Åh vad bra det känns! Snart ni, snart kommer jag där, framsusande i min porsche carrera iförd dyra solglasögon och sjalett runt huvudet. Ni kommer häpet titta efter mig, med hakorna i backen och jag kommer hälsa glatt i en handskprydd vinkning. Då ni!
Nu måste jag träna lite spanska. Ska agera spanskalärare åt Pia imorgon- ska vara den bästa och mest pedagogiska läraren någonsin! Det kommer bli trevligt, eftersom jag kommer bli bjuden på pizza i gengäld. Fast hennes goda sällskap hade såklart räckt, men vad gör man.
Varför planerar jag resor jag inte bör genomföra. Varför kan jag inte bara gå och lägga mig?
Godkväll.
Borde gå i säng så här efter att ha jobbat, borsta tänderna och åla in mig under täcket, tända nattdukslampan och beta av några sidor av den inte alls särskillt spännande deckaren jag måste tvinga mig själv att läsa ut. Men, istället ska jag se en film, Kärlek på italienska närmare bestämt. Har ingen som helst aning om vad den handlar om, men förhoppningsvis lite kärlek och lite Italien- sådant gillar jag. Och så skulle det få mig på andra tankar.
Som att jag just nu bara vill resa iväg till A) England B) Oslo C) Göteborg - men har ingen aning om jag A) Har tid B) Vilket av resemålen jag ska välja, samt den absolut viktigaste punkten C) Överhuvudtaget har råd att åka. (Nu har jag då inte räknat med att jag vill tillbaka till Sydostasien och Australien, Nya zeeland osv. För att inte tala om sydamerika, västindien...Jag talar lite mindre >>satsat<< och mer >>kort visit<<)
Seriöst. Jag håller på att få ett psykiskt sammanbrott över att bara vara hemma. Jag klättrar på väggarna, man kan se märken efter mina naglar på de vita tapeterna i vardagsrummet. Så fort någon pratar om att åka utomlands flämtar jag som en hund. Jag måste åka snart. Helst inom någon vecka eller två. Vara borta minst ett halvår, eller okej kan nog möjligen nöja mig med en fyradagarssemester.
Fan. Gjorde de mest förbjudna, otillåtliga och oförlåtliga - Jag tog reda på hur mycket det kostar att åka från Stockholm, Skavsta till Liverpool med Ryan Air - 478 svenska riksdaler. Med bagage? YES. Med reseförsäkring? NO men vem behöver det?
Asch. Nedrans! Kan det verkligen vara så billigt?
HEJ KÄNNER DU MIG?
Klädsel
Vad har du på dig idag: En typisk jag-behöver-inte-vara-snygg-outfit. En silkig tröja som varit mammas en gång i tiden, ett par löpartights och ett par gräsliga vita tubsockar som förmodligen är pappas.
Vad använder du just nu för skor: Alltså när jag befinner mig utomhus? Antingen ett par rosa kängor, ett par joggingskor eller svarta converse.
Favoritfärg på kläder: FÄRGGLATT! Ja okej idag är jag klädd helt i svart, men annars gillar jag färgen orange hemskt mycket. Fast nu vill jag ju färga håret rött, och då kanske det inte riktigt går hem.
Senaste person som
Sov i din säng: Tomas Ledin...i wish!
Du pratade med: Min mor fick nog sista ordet.
Du delade en drink med: Ehum..delade en cider med Emma, men det gills kanske inte.
Du gick på bio med: Linnea! Vi såg eh..En dag.
Du gick på stan med: Mor och bror. Om han är med bjuds det på fika. Är han inte med kanske jag kan tigga till mig ett tuggumi.
Skällde på dig: HIRO! Voff voff! höhö
Senaste
Låt du hörde: This one.
Film du såg: Måste varit Down to you. Alltså Freddie Prince Jr i den, behövs det sägas något mer?! (Ja ja det är en astöntig, amerikansk tonårsfilm från 90talets glansdagar med magtröjor, men ändå!)
Mat du åt: Åt precis middag. Något jäkla kött jag kunde äta med händerna. Gött!
Kram: Säkert någon pensionär på jobbet. Jag är som en krammaskin.
Puss: Vadå "puss"? HÅNGEL!
Fest: Vissa var ju på G hela helgen.
Känslan: ÅNGEST- i caps ctrl+c 1000 gånger
Ilska: Ilska är ett starkt ord. Jag brukar bli jävligt förbaskad men det kan ju inte vara samma sak?
Resa: Helsingfors, där jag spenderade en helg förra månaden. O en sådan fin stad! Åk dit om du får chansen!
Glädje: Igår, för då var jag ganska populär på facebook. Blir helt upprymd då det plonkande ljudet av fbookchatten fångas av mina öron.
Dröm: Är sämst på att minnas drömmar, bortsett från den gången jag kysste Jimmy Jansson och min syster skrämde livet ur mig då hon gömde sig i förrådet utklädd som Gene Simmons i Kiss- i drömmen då.
Boken du läste: Norrlands Akvavit. Just a sneak peak though!
Personen du träffade: Din mamma! Nä, okej det var min mamma.
Personen du pratade i telefon med: En kvinna från vakansförmedligen som kom med det glada beskedet att jag får jobba på fredag! YAY!
Personen du fick sms av: Fina fisken:)
Gången du åt en 7-eleven korv: Ofta man käkar korv på 7-eleven när det finns goda slangar på Statoil!
Gången du var utomhus: Har inte fått lov av Fritzl än :(...Nä okej det där var något tabu.
Gången du sov: Halv tolv till halv ett tog jag mig en välbehövd tupplur.
Gången hela din familj åt middag tillsammans: Vi äter tillsammans varje dag typ, fast nu är min far i Kalix.
Saken du köpte: Höll på att skriva godis, men det är ju ingen sak. Var säkert något onödigt skit från tradera.
Om dig
Namn: Hanna Sofia Ulrika Lindgren Cortés
Ålder: 20
Smeknamn: Beror på vem jag umgås med. Min mamma kallar mig Tjoffá. Min pappa Fia Lotta. Katarina-systra mi säger Fiat. Mest populärt är väl Cortés, eller Cortézzz som några envetnas om. Sen finns även Soflin, Stortrean, Soph, Fritiof...
Syskon: Tre. Jessica, Katarina och Gabriel (skrivet i storleks..nej eh åldersordning).
Sysselsättning: Drömma om blivande resor, få ångest över att jag inte har tid eller råd att genomföra dem och jobba lite.
Bra egenskaper: Snygg? Sexig? Singel? EHEH. Nä okej, typ...social och trevlig, gör kanske den godaste falska potatisbakelsen i världen!
Dåliga egenskaper: Mitt heta, latino-temperament och att jag är hemskt lättmanipulerad.
Linje/klass: Eh...så det här är för barn? Pinsamt det blev nu....
Hårfärg: Ljusbrunt, fast nu är det rödbrunt.
Vad har du på dig idag: En typisk jag-behöver-inte-vara-snygg-outfit. En silkig tröja som varit mammas en gång i tiden, ett par löpartights och ett par gräsliga vita tubsockar som förmodligen är pappas.
Vad använder du just nu för skor: Alltså när jag befinner mig utomhus? Antingen ett par rosa kängor, ett par joggingskor eller svarta converse.
Favoritfärg på kläder: FÄRGGLATT! Ja okej idag är jag klädd helt i svart, men annars gillar jag färgen orange hemskt mycket. Fast nu vill jag ju färga håret rött, och då kanske det inte riktigt går hem.
Senaste person som
Sov i din säng: Tomas Ledin...i wish!
Du pratade med: Min mor fick nog sista ordet.
Du delade en drink med: Ehum..delade en cider med Emma, men det gills kanske inte.
Du gick på bio med: Linnea! Vi såg eh..En dag.
Du gick på stan med: Mor och bror. Om han är med bjuds det på fika. Är han inte med kanske jag kan tigga till mig ett tuggumi.
Skällde på dig: HIRO! Voff voff! höhö
Senaste
Låt du hörde: This one.
Film du såg: Måste varit Down to you. Alltså Freddie Prince Jr i den, behövs det sägas något mer?! (Ja ja det är en astöntig, amerikansk tonårsfilm från 90talets glansdagar med magtröjor, men ändå!)
Mat du åt: Åt precis middag. Något jäkla kött jag kunde äta med händerna. Gött!
Kram: Säkert någon pensionär på jobbet. Jag är som en krammaskin.
Puss: Vadå "puss"? HÅNGEL!
Fest: Vissa var ju på G hela helgen.
Känslan: ÅNGEST- i caps ctrl+c 1000 gånger
Ilska: Ilska är ett starkt ord. Jag brukar bli jävligt förbaskad men det kan ju inte vara samma sak?
Resa: Helsingfors, där jag spenderade en helg förra månaden. O en sådan fin stad! Åk dit om du får chansen!
Glädje: Igår, för då var jag ganska populär på facebook. Blir helt upprymd då det plonkande ljudet av fbookchatten fångas av mina öron.
Dröm: Är sämst på att minnas drömmar, bortsett från den gången jag kysste Jimmy Jansson och min syster skrämde livet ur mig då hon gömde sig i förrådet utklädd som Gene Simmons i Kiss- i drömmen då.
Boken du läste: Norrlands Akvavit. Just a sneak peak though!
Personen du träffade: Din mamma! Nä, okej det var min mamma.
Personen du pratade i telefon med: En kvinna från vakansförmedligen som kom med det glada beskedet att jag får jobba på fredag! YAY!
Personen du fick sms av: Fina fisken:)
Gången du åt en 7-eleven korv: Ofta man käkar korv på 7-eleven när det finns goda slangar på Statoil!
Gången du var utomhus: Har inte fått lov av Fritzl än :(...Nä okej det där var något tabu.
Gången du sov: Halv tolv till halv ett tog jag mig en välbehövd tupplur.
Gången hela din familj åt middag tillsammans: Vi äter tillsammans varje dag typ, fast nu är min far i Kalix.
Saken du köpte: Höll på att skriva godis, men det är ju ingen sak. Var säkert något onödigt skit från tradera.
Om dig
Namn: Hanna Sofia Ulrika Lindgren Cortés
Ålder: 20
Smeknamn: Beror på vem jag umgås med. Min mamma kallar mig Tjoffá. Min pappa Fia Lotta. Katarina-systra mi säger Fiat. Mest populärt är väl Cortés, eller Cortézzz som några envetnas om. Sen finns även Soflin, Stortrean, Soph, Fritiof...
Syskon: Tre. Jessica, Katarina och Gabriel (skrivet i storleks..nej eh åldersordning).
Sysselsättning: Drömma om blivande resor, få ångest över att jag inte har tid eller råd att genomföra dem och jobba lite.
Bra egenskaper: Snygg? Sexig? Singel? EHEH. Nä okej, typ...social och trevlig, gör kanske den godaste falska potatisbakelsen i världen!
Dåliga egenskaper: Mitt heta, latino-temperament och att jag är hemskt lättmanipulerad.
Linje/klass: Eh...så det här är för barn? Pinsamt det blev nu....
Hårfärg: Ljusbrunt, fast nu är det rödbrunt.
Ögonfärg: Ganska mörka.
Skostorlek: 36.
