Måste nu skissa upp kläder från en viss musikstil. Lutar just nu mot rockabilly, men vi får se om jag kan få inspiration från annat håll. Google is da sht..not.

Håhå Jaja! Ligger här och skrattar för mig själv. Låter lite sådär läskigt på när-lammen-tystnar-nivå men detta är verkligen enbart komiskt. Från att ha gått från ett ganska bistert humör som gungat upp och ner mellan trötthet och sådär att man bara kollar i väggen utan att tänka på något alls (fast det kanske kallas  trötthet det med?) kan jag nu inte sluta skratta. Ja, som att kolla på keyboard cat på youtube eller läsa Rocky på måndagsmornarna. Detta är komedi på högsta nivå. Glöm Family Guy och Parlamentet, Sofia låter sin hjärna förvandlas till världens stand up scen som slår högt högt!
Nåväl, ska sluta skratta nu..hehe..oj nej! Inte bra, såg nyss ut som Hannibal Lecter helt klart. Måste tänka på något annat..hmm..Ja! Var ju nyss på julbord. Årets första- det satt verkligen fint efter en utekväll på Corona. Dock var jag oerhört missnöjd med köttbullarna och revbenspjället, köttbullarna ska ju annars vara grädden på moset men denna gång, ja jag finner inte ens ord. Som tur var så höll däremot laxen måttet samt pepparkakorna och ris á la maltan. Fast trots denna tradition att äta mer än vad magen egentligen tål och behöver, är jag på något mystiskt vis sugen på en påse sourcream och peppar-chips...

Nina lyckas verkligen alltid att se sådär sofistikerad ut



Jag och Anna är däremot en annan historia.

 

Om man gillar hostmedicin kan det gå hem, vilket det gjorde för Anna.

Kände dock att det inte var någonting för mig, trots mina 60 långa år.



Vi ser båda uppsvällda ut trots att vi inte hunnit annat än glöggen till dagens julbord.



Jag blev eh, förvånad över någonting, Gabbumonen glad.



Katta var också glad och ser sådär nördigt go ut.

 

 

Nu är det snart mitt älskade Gossip Girl. Sen blir sov sov sov. Seya

Har lite sådär fantasibrist. Måste bero på att mitt rum är stökigare än stökigast. Förstår inte hur jag kan leva med den här röran. Ligger troligtvis 8kg kläder på golvet, 4 böcker, ett dussin papper, några plastpåsar från tidgare shoppingkap, tre badlakan, ett sängöverkast, tre par högklackade skor, några skärp, två skolkataloger, kuddar, en E sträng, en busstidstabell samt övrigt jox. För att inte tala om att jag tydligen öppnat alla lådorna på byrån och att tvättkorgen är på tok för full. Skrivbordet är inte heller något vidare...Jag önskar jag hade samma krafter som Dioda i Greveholm. Att jag bara kunde lyfta lillfingret, svepa runt det i luften och att det då skulle skjuta ut något glittrande som skulle ställa rummet till rätta. Synd bara att jag är livrädd för aliens...
Ska se om jag kan hitta några kläder tills ikväll, för just nu ålar jag runt i rosa shorts och tshirt. Tror inte det får mig att se så anständig ut. Man blir som sitt rum helt enkelt.

Som ni märker håller jag på att julpynta min blogg. Vet inte varför, jag hyser nämligen lite agg mot julpyntare. Men antar att detta är ett sätt att be efter lite snö. Snälla snälla snälla, bara nååågon centimeter skulle duga.

Mycket mycket bra dag, Ett MVG om jag ska vara ärlig. Har till och med lånat Sara Lidmans- Hjortronlandet. Redo för underbar läsning! Godnatter.

Jag är KLAR! FATTA JAG ÄR KLAR!!
Det är så jag vill springa runt runt, hoppa upp och ner, göra kullerbyttor, gå ner i spagat, sjunga We Are The Champions, hjula, göra andra akrobatiska rörelser jag inte kan, dansa hejfaderullan, skrika, skrika ännu mer! Men, uppenbarligen så skriver jag bara ett blogginlägg..
Nåväl, jag är (trots att jag inte gett ifrån mig ett ljud) överexalterad och känner mig sådär fint nöjd och belåten. Fattas bara att jag klappar mig själv på magen.
Det jävla_fucking_talet_91 är klart! Ursäkta bristerna i mitt ordföråd efter som jag tar till svordommar, men detta är verkligen en sensation!
Aaaahhhh..lättnadens suck är klar. Nu ska jag banne mig sova!

För att förstöra lite av all entusiasm och övergå till den normalt sura Sofia har jag gjort en lista över saker jag inte gillar just nu:
- Personer som har musikspelare på sina bloggar. För guds skull, man blir ju rädd när Black eyed peas börjar spelas sådär mitt från ingenstans.

- Twilight- böckerna har jag mer överseende med, men den här hysterin får mig att vilja flytta till Timbuktu. Ursäkta alla pattinson-och-allt-där-emellan-fans men nu får ni skärpa er, det finns viktigare saker här i världen än glittrande magar och dåliga skådisar.

- Elevråd - Främst eleverådet på Midgårdskolan. Ett meddelande till er: NI KAN INTE FRÄLSA OSS! Sluta amerikanisera vårt samhälle i Obamas namn! Vi klarar oss utan erat tjaffs om att vi elever är "hjärtat på en häst".

- Julen - Seriöst, det är en månad kvar! Kan du inte vänta lite grand i alla fall?

- Idol - Vill kräkas så fort jag hör namnet. Hela programet har tappat konceptet, allt från Tove Styrke till Jihdes patetiska skämt. Calle, Andreas och Mariette för all del, men sen kan programet gå under likt jorden 2012. Att Bagge saknas gör inte saken bättre..

- ITunes - Kan någon på denna jord förklara hur det egentligen fungerar? Och den största frågan av alla, hur fanken raderar jag låtar från min Ipod? VA? SVARA? Jag orkar inte med en enda Boom Boom Pow en gång till..

- Mig själv- Borde ta och skaffa ett bättre humör och lite positivare handlingar

Att mamma redan placerar ut tomtar och sätter upp julgardiner orkar jag inte ens kommentera. Hej Tomtegubbar slår i glasen! Nu har denna lilla tomtefarbror flyttat in...Välkommen..NOT

Jag och Nina planerar en finfin fest á la Coctailtema. Låter underbart, måste bara hitta en klänning. Att hitta någon i stil med de här blir nog inte så svårt hehe. Jag menar ryska bisamråttor som bräm eller gamfjädrar droppade i guldfärg som ägreter kan kanppast vara svåra att fixa fram?...eller.. 20 talet är här (?)

Är sådär lagom nöjd med Stones tröjan jag köpt på HM. Hoppas ingen kommer med en likadan, vilket vore otroligt eftersom HM-plagg sprider sig snabbare än svinis.




När man väl är i farten kan man även köpa några armband. Dock förstörde dem mina strumpbyxor. Förstår inte varför jag går under förbannelsen HÅLISTRUMPBYXORNAFÖRALLOÄNDLIGFRAMTID. Jag förtjänar det inte liksom..

Another Söndag- slö söndag som det också kallas. Läste nyss i en tidning att man skulle försöka undvika slö-söndagar, utan istället se till att göra dem värda eftersom de är "en halv helg kvar". Men den teorin kan man ju glömma.
Söndagar är dagen man ska vakna efter tolv, strosa runt i vad som inte kan klassas som snygga kläder, äta en massa kaloririkmat, göra skolarbete man hamstrat, kolla på Gossip Girl (där chuck kysser en man, MUMS!) samt njuta över vad man åstakommit under resten av helgen. Så på tal om helg så kan jag berätta lite om min egen. Ganska kortfattat och sådär lagom ointressant.
Fredag- Teater- fick ett fantastiskt manus där jag och mattias kommer ta filmvärlden med storm, Håltimma med lärarsnack i kafeterian, Musik- staten och kapitalet för fulla muggar! Det luktade helt klart punk när vi var klara, Åka hem, Kolla på film plus idol (som jag nu offeciellt hatar) hos Andreas, Bli helt förälskad i Andreas söta hundar- Shakira, Mindy och Melvin.
Lördag- Begravning- ingen i mina minnen är vackrare än vår Linn, Stadsvandring- dvs. ströva runt på stan och köpa saker på HM, Åka till Klara för att styla Katta och göra fetaostpaj, Fler folk anländer, Åka till centrum för att hänga på förfest i en fööör lyxig lägenhet ovanför ica gourmet, Dra till krogen krogen, Dansa och leva rövare.
Söndag- Dra  från krogen tillbaka till stan för att bli förföljd av en snubbe som vill erbjuda mig kokain och amfetamin, Efterfest i ännu en lyxlägenhet i Bågenhusen, Käka pepparkakor, Se på ful dans och spela domino, Åka tillbaka till Klara 06.00 för att sova till 13.00, KÄKA, Kolla på Spirited Away (hur fin film som helst), Åka back to Spöland, Dryga runt och kolla på Gossip, SOVA- snart dårå.
Händelserik minsann.

(Bilderna är slumpmässigt insatta)

Paljettkoftan jag har på mig är en av shoppingvarorna jag köpt, HM för 249 kr. Tack vare den fick jag mitt vackra smeknamn.

Har under mitt fotbollstittande räknat ut hur många smeknamn vi i familjen, främst jag kanske, har på vår älskade hund. Här kommer listan:

Hiro

-Hiro
-Escariote
-Esca
-Ladron de siete suela
-Sötenosen
-Lillgubben
-Heero
-Lurvi'tass
-Tiggarepojken
-Beardien
-Gullnos
-"Det är min beardie" (kanske inget han kallas men jag säger det mer än ofta)
-Bushunden
-Hirogubben

Om jag var Hiro hade jag nog skämts över den där Sofia. Det värsta Hiro, kan jag dock erkänna, är att smeknamnen troligtvis inte tar slut ännu.

Nu sitter jag här, helt utmattad och trött men samtidigt stolt. Mina ögonlock hänger, jag gäspar var 45:e sekund och jag har ett enormt godissug, men jag är stolt! I tre år har jag fruktat denna dag, sett den som ett helvete där människor springer omkring i panik- skrikandes 112, hjälp-någon! Men utbildningspoliserna i kafeterian kunde lugnt sitta kvar och gluffsa i sig sina bullar, för idag så lämnade vi alla paniken på hyllan.
Jag förstår egentligen inte detta. Det måste vara ett under, Gud var på vår sida idag. Svenska nationella är ju menat att vara ett helvete, det är väl något självklart. Men istället för att kallsvettas, tugga oroligt på blyertspennan och lämna orangespår efter nyäten apelsin på papperet satt jag där alldeles lugn. Andningen var normal, pulsen likaså. Dataskärmen tog emot mina väl valda bokstäver och i öronen susade Janis Joplin som den ljuvaste delfinkör.
Mitt nationella på cirka fem timmar var ett helvete av mellan, nej LÄTTmjölk. Jag förstår verkligen inte var denna plötsliga tur kommer ifrån. Kanske har otursmolnet som förföljt mig slutligen landat?
(Däremot kan vi ju disskutera resultatet av min krönika, men det är en annan historia).

Så här blev föresten resultat av mina filmisar. Synd bara att jag inte orkade anstränga mig när jag tog bilderna. Men har man klarat av döden måste allt inte vara perfekt.



Känner mig så fräsch just nu. Och på tal om fräsch så ska jag se Bonde Söker Fru- om jag inte somnar i fåtöljen, vilket jag har ganska stor chans att göra.

Ah! Zuuuper! Nu har jag äntligen börjat med mitt nationella tal. Känns fruktansvärt bra. Som om jag köpt det eftertraktade Norrmalmsstorg med hotell och allt. Eller som om jag har glömt busskort men slipper betala eftersom apparaten inte fungerar.¨
Inledningen är nu cirka en minut, kvar återstår fyra. Men det blir en enkel match nu när jag är on the road again!
(Hmm..måste sluta att göra alla dessa utropstecken. Känns som att jag jämt använder dem. Som Hej! Eller, haha ja det var kul! Eller, Nej det har du inte! osv. Jag verkar ju som tagen ur Extreme Home Makeover..)

Har en liten rolig sak att berätta. Fick tillåtelse att skriva det här efter den medverkandes önskan om att få vara anonym. Självklart viker jag inte ut någon, så vi kan kalla den anonyma för "Kvinnan". (Om du inte orkar läsa historien så spana in länken med min älskade Andreas Carlsson som medverkar i Schulman Show.)


Kvinnan hade träffat en snygg kille på krogen. De hade haft trevligt och bytt nummer- visserligen hade Kvinnan glömt bort detta och blev förvånad när hon ser att hon fått ett nytt sms från (vi kan kalla honom Holger) någon vid namn Holger. Kvinnan kände igen namnet men minns fortfarande inte när hon lagt till denne Holger på mobilen.
Hur som helst så ville denne Holger att hon skulle lägga till honom på facebook. Han uppgav sitt hela namn och Kvinnan, som var intresserad loggade in på fejjan och skrev in namnet i sökfältet. Hon fick två träffar. Den första träffen hade en profilbild bestående av en mörkhårig kille. Den andra hade en seriefigur som sin. Kvinnan klickade obekymrat på den första killen och skickade vänförfrågan.
Killen accepterade och Kvinnan besökte hans användare. Tydligen kom han från norrköping, vilket kom som en överraskning eftersom han inte pratat särskillt annorlunda än henne själv. Hon tänkte dock inte mer på det och lät det vara.
Senare fick jag reda på denne Holger och ville såklart veta mer, särskillt efter att kvinnan beskrivit honom som "assnygg" och "bra på att kyssas". Så hon loggade in på fejjan, klickade upp hans profil men kände sig lite osäker. "Han såg inte så snygg ut på sin bild..." "Äsch". svarar jag. "Man blir typ alltid ful på facebookbilder". Vi kollar upp hans "på bild hos andra". Jag börjar bli lite orolig, killen är inget vidare. Kvinnan säger "..Usch jag vill INTE ha honom" "Nej, alltså, han var verkligen inte snygg Kvinnan.. vad såg du hos honom?", säger jag.
Vi går tillbaka till hans profil. Kvinnan utbrister "VA?! Här står det att han är född 90! Till mig sa han att han var 85:a!". "Oj.. Men han såg ju ganska äldre på bilderna, så han ljög säkert till sin fördel...", svarar jag. Kvinnan ser förskräckt ut "Uuusch!" "Hahah" , skrattar jag. " Ässch, det är inte hela världen, lite yngre...been there hehe".
Förfärat stänger kvinnan ner internet och lovar sig själv om att ALDRIG höra av sig till denne Holger. Jag nickar förståeende och vi lämnar ämnet.
Dock så har inte kvinnan riktigt accepterat det hela, och tycker att hela grejen verkar lite väl skumt. Hon kollar upp numret och får till sin förvåning se att denne Holger bor på Haga, samt att hans födelsedag är på hösten, inte på våren som facebook-Holger... Hon ropar på mig och berättar vad hon fått reda på. Jag tvingar henne att smsa Holger och fråga hur hans profilbild på facebook ser ut. Kvinnan är först osäker, tänk om det är den fule-Holger som hon redan är vän med? Tillslut följer hon dock mitt råd och får till svar " Jag har en seriefigur som bild".
Jag skrattar högt för Kvinnans dumhet. Kvinnan skrattar också. Frågan hur man helt kan glömma bort hur en "snygg"kille ser ut är ju helt besynnerligt. Särskillt när man umgåtts en hel kväll. Jag kommer fram till att Kvinnan  helt enkelt inte har alla hästar i hagen.

En Foo Fighters tröja , såklart, för 209 kronor. Kommer bli dösnygg. Jag förbereder mig till den dagen jag ska få se dem live. När jag lyssnar på live albumet Skin & Bones avundas jag verkligen publiken som får skrika och sjunga med. Bara applåderna får mig att rysa.

Idag röstar jag för mjukiskläder resten av dygnets timmar. Förhoppningsvis får jag spendera dem i sängen också, för här kommer inte mycket bli gjort. Vibb på msn får bli möjligheterna att kommunicera med mig för troligtvis somnar jag när som helst. Om mamma vill något får hon helt enkelt logga in på msn, vibba, och därefter skriva vad det nu är hon vill att jag ska göra, så ska jag fundera på saken.
Nu kanske ni undrar vad grunden till mitt slöa humör är. Jag svarar er att det är precis det ni misstänker, kanske något värre till och med.
Gårdagen vill jag helst glömma. Den var oerhört vacker i stunden, men såhär på avstånd ser den ohygglig ut. Jag kan säga att visst, Happy Hour- lyckliga timmen, är en fantastisk möjlighet för alla som kommit till stället liiite för tidigt, men sanningen är den att det bara är ett fult knep för folk att skämma ut sig i efterhand. Man tror att man sparar massa pengar men egentligen gör man av med mer än vad man skulle gjort vid det normala priset. Och vad leder då detta till? Jo, från yey-nu-är-det-fest-humöret till åh-nej-jag-vill-aldrig-stiga-upp-ur-sängen-ångesten.
Hädan efter ska jag ALDRIG mer uppleva Happy Hour utan att bära en tvångströja eller en tshirt med trycket " Alkohol får mig att strypa bartenders".

Mina stackars skor måste genomlida så mycket





Mormors gamla örhängen som jag fått ärva. Sällan jag använder dem, kanske för att de är för fina. De förtjänar inte mig som alltid har Made in China-plastsmycken från H&M eller liknande.

Klockan är halv fyra och det är redan kolsvart ute. Det låter oerhört gammalmodigt, men man blir verkligen snabbt trött och less när solen inte är uppe lika länge. Ja..med de här tankarna så börjar väl folk sätta på Animal Planet så fort jag vill kolla på tv.
Kan meddela att mina vackra filmstjärnor sitter uppe på väggen nu tillsammans med två LP-skivor. Ser riktigt snitsigt ut och jag känner mig väldigt duktig. Sådär duktig att jag skulle kunna vara med i Äntligen Hemma som Martin Timells inrednings partner. Tänk vad lite häftmassa kan göra! När jag sedan ändå höll på med att pryda mitt rum så städade jag lite på köpet. Förstår inte varför jag ständigt ska stöka ner? Måste ha med min schizofreni att göra, det har i alla fall mamma sagt.

Såg föresten 2012 igår (medan resten av Sveriges befolkning glodde på idol med munnarna fulla av chips) som var förvånansvärt bra. Undergång-och-kaos-filmer brukar inte ligga först på mina listor, men denna var verkligen till de bättre. Effekterna, handlingen. skådisarna, allt var verkligen noga genomtänkt och fick mig att sitta helspänd med uppspärrade ögon för att inte mista någon viktig detalj under filmens gång. Rekomenderar den starkt för alla er som också är lite nyfikna över jordens blivande undergång. Om jag dock fick välja ett sätt den nu skulle gå under, hade det inte varit så som denna film skildrar det...
Btw. spana in ryssen Sasha- ryskvodka i högklass minsann samt den kinesiska Dalai Lama lärlingen! Mums mums!

- John Cusack är ju aldrig helt fel heller. En stilig man, och en fantastisk skådis.

- Mitt nya läppbalsam är kanske minst lika bra. Helt klart värd de 98 kronorna jag lade ut. Mina läppar behöver verkligen dess jordgubbshelning likt Mayafolket behövde sin kalender..som dock tog slut- vilket mitt balsam likväl kommer att göra..

Jag vet inte vad det är för fel på mig. Jag är tv-fanatisk. Har varje dag suttit bänkad framför tvn för att se det ena programet efter det andra. Har ett nationella-tal att hålla, men uppenbarligen så lockar dessa tv-pojkar mig mer än att klämma ihop 5 minuters snack om relationer och starka band.

                                        


Förstår verkligen inte vad alla har emot bonde-Roger. Han är hur söt som helst, och klart han är blyg när det bara är en massa haggor han måste dejta. Vem skulle inte bli tystlåten när man får genomborrande blickar av utsprärrande ögon eller skrikande förklaringar om att man "lider av en sjukdom"? Tjejerna (haggorna) i såna här program är verkligen konstiga. Ska de representera världens kvinnlighet genom tvrutan skäms jag över mitt släkte. Tacka vet jag den gången jag ställer upp i något sånt här haha. Då ska ni få se på grejor. Fast, den dagen jag börjar dejta en bonde tror jag dock att jag behöver lite extra stöd med mitt liv. Skicka gärna ett mail och påminn mig om den gamla goda tiden då jag fick mina drömmar.
Rogers röda musch borde  dock vara helig för dagens manliga generation. Som det heliga Graal eller liknande.

Skolan har gett mig en paus. Jag tackade och rusade bort från den. Som Orup sa det "Jag blir hellre jagad av vargar än älskad av Skolan"...eller något sånt. Kan dock känna mig stolt över det jag åstadkommit. Nu kan jag nog allt som har med konst att göra, så bring it on Bildkonstprov!
För att byta ämne lite grann så kan jag meddela att jag verkligen har vidgat mina vyer gällande musik. Min bror spelade nämligen upp några låtar på sin mobil, och POFF som från ingenting så säger jag "Det här är väl Akon?". Gabriel svarade "Ja" med ointresserad röst. Jag däremot märkte att någonting hänt. Nästa låt kom på tur och jag svarade blixtsnabbt "Visst är det Jay-Z?". Och tro det eller ej, det var rätt!
Tidigare har jag aldrig kunnat säga vilken rapparen är endast genom att höra dennes röst, särskilt inte med låtar jag aldrig hört förut. Jag är djupt imponerad över mig själv. Tänk, nu kan jag urskilja om något är barock eller om det är Jay-Z som rappar. Helt otroligt! (Oj, det där låter som om jag inte kunnat skillnaden mellan de båda tidigare..men jag hoppas det är smarta personer som läser det här, som förstår vad som menas)



Här är kläderna jag köpte under min sthlmsvisit. Eller kläder och kläder...två plagg från Weekday.
En tshirt för 180 och en body för 350.

Det roliga (som egentligen inte är roligt men som man alltid säger är roligt utan att man ens har ironi i rösten när man säger det.) med att stanna hemma från skolan är att skolan på något vis också gör det. Och då menar jag inte skolans hem utan ens egna.
Skolan hinner på något märkligt vis alltid slinka in genom ytterdörren precis innan man stängt igen den. En ovälkommen gäst som promt ska ha kaffe och nytinade bullar och som trots de uppenbara vinkarna ( "Oj oj oj vad jag är upptagen egentligen. Har såå myyyycket att göra") stannar kvar. Skolan flåsar en i nacken vart man än går, precis som en skugga. Eller nej! Värre, precis som en desperat servitris som förföljer turister tills de slutligen går med på att äta på dennes restaurang.
Jag är hemma idag. Men är jag själv? Nej nej, skolan sitter här bredvid mig och påminner mig om att jag har en hel del arbete att stå i. Nu puffar skolan mig på axeln och säger att det är dags. Jag tittat uttryckslöst tillbaka. Skakar trött på huvudet och stänger ner internet. Skolan nickar uppmuntrande. "Så ska det se ut", säger den.

Så har Gabriel min älskade bror äntligen levererat min beställning från jultidningarna han knallat runt och sålt till hela byn och fler därtill.
Jag minns, som om det vore igår, när jag själv var en yngling som ville ha "lättförtjänade pengar" och en premium på köpet. Dock var jag inte särskillt aktiv och hur blyg som helst för att knacka på hos folk jag inte kände. När jag fick ett JA blev jag upp över öronen glad, visade glatt min tidning med alla dessa prylar, böcker och krimskrams. (Har aldrig förstått varför det heter jultidningar när man aldrig ens säljer sådana). När jag däremot fick ett NEJ fick jag bita mig i läppen för att inte gråta (fast då börjar man nästan göra det ändå) och besviket få dörren smälld i ansiktet.
Det var inte lätt att vara barn inte. Särskillt när jag var en av dem som bara nådde upp till stereon som kunde spela CD-skivor och inte en av de som tjänade ihop till en egen dator. Kan dock meddela att min stereo funkar än, så deras prylar är inte helt åt skogen. Känns dock skönt att ha uppnått den ålder då Jultidningar måste vara sista utvägen för att få ihop till de där nya skorna...inte för att det var skor jag ville ha förut. La säkert ut alla pengar på godis. Vadå ung och dum?


Här är beställningen. 20 "Retro vykort"- nostalgiska och vackra, som jag senare ska sätta upp på väggen. Vill man bli skådis måste man ha legenderna på väggen.

Vid helvetets brinnande portar vad jag har ont! Jag plågas!
Länge sedan jag kände en liknande fysisk smärta, men nu vet jag sannerligen vart riktig smärta härstammar ifrån! Jag förstår inte, imorse var allt guld och gröna skogar men nu skulle jag hellre byta plats med utmanaren i Gladiatorerna än att genomlida detta.
Aj aj aj aj aj!
Och det värsta är att jag inte får någon omtanke, ingen som stryker mig på kinden och säger med mjuk röst "Det ordnar sig". Eller någon som frivilligt erbjuder sig att koka te i mitt namn. Ingenting! Ska detta kallas Familj eller vad har de fått barnbidrag för?
Men det absolut värsta är att jag sitter här i plågor och försöker ta reda på vad jag egentligen lider av, så jag kan länsa apoteket imorgon, utan att få hjälp! Ingen bryr sig!
Ska duscha nu och be en bön om att jag ska få se solen stiga upp i väst (eller är det öst) ännu en gång.
Amen.

Jag: AJ AJ AJ AJ AJ! Jag har så ONT!
Pappa, helt obrydd: Det kanske är svininfluensan..
Jag: Men då har man ju inte ont i halsen ju!! AAAAJ
Pappa: Nähä..
Jag: AAAAJ
Gabriel: KOM INTE NÄRA MIG!!

Det här inlägget kommer bli det vackraste du någonsin läst. Ett inlägg som lyser av en aura fylld av positiv energi. Ett inlägg som påminner om hur solen går upp vid Stilla Havets mörkblå horisont. Ett inlägg som får en blommande orkidé att framstå som blek och grå.
Ett vackert inlägg helt enkelt.
Men vad är egentligen vackert?
Är det en människa? En vy? Ett föremål? En doft? Ett musikstycke? En handling?
Hayden Christensen är väldigt vacker. Att gå skogspromenaden i ett vinter-Spöland och se hur solen gnistrar i snön är väldigt vackert. Renoirs verk Le Moulin de la Galette är vacker. Doften av nybakta pepparkakor kan inte beskrivas som annat än vacker. När Marc Cohn brister "Man I am tonight" i Walking in memphis är så vackert att man får tårar i ögonen. Idag när farfar erbjöd sig att jag skulle få övningsköra med honom de där tre kilometerna från Statoil och hem, med ett litet leende på läpparna och pliriga ögon var en vacker handling. Jag blev så glad över att han bryr sig om mitt inte-ens-i-närheten-till-körkort-situation. Dock gick det väldigt bra och farfar blev imponerad. Det bästa råd jag fått av någon är helt klart från honom, citat, Man får INTE köra på vilda djur, slut på citat.
Något annat jag tycker är vackert är att cykla till bussen med Eurythmics When Tomorrow Comes i hörlurarna och veta att jag har gott om tid tills bussen kommer. Vet dock inte hur okej det är att lyssna på sina föräldrars kärlekslåt, men även det är ju lite vackert.

Klart jag måste ha bilder på mig själv när vi talar om vackra människor. Med den här bilden vill jag visa att jag har två hudtoner. En som är "brun" och en vit. Höhö. Fint

När jag borstar mitt hår blir det lika platt som Blairs.





Vem kan säga nej till Chuck Bass?

Smakprov av min balklänning som jag köpt på Beyond Retro I Stockholm. Tills dess att baldagen är kommen så får den bli lite hemlig.

Snitsade upp mig och hade fluga idag, som jag köpt på Monki för 50 kr.

"Har ni maskerad idag också" frågade dock Gabbumonen när han såg min outfit.

Ja hade jag nu varit tvingad att välja någon så hade det blivit "Super Hunken" Tim med alla musklerna. Kanske mest för att han inte är pedofil, extremtmammig och sen gillar han ju skaldjur.

Fick på något vis en oerhörd julkänsla när jag lyssnade på Depeche's Enjoy The Silence.

Den är ju lååångt ifrån klingande bjällror och skrattande tomtar. Jag är helt enkelt lite skum.