Får verkligen bita mig i läppen tills blodet sprutar likt ketchupens sista slutspurt för att inte bli allt för feministisktagressiv.
Men jag är precis som rubriken lyder så less på allt som män, karlar, killar, pojkar, ynglingar och grabbar gör eller på något sätt presenterar.
Jag förstår inte vart Titanic-Jack håller hus? Pretty In Pink-Duckie? Bridget Jones- Mark? Jane Austen Book Club- Grigg? 10 Orsaker Att Hata dig- Patrick? Eller Amelie Från Montmarte-Nino?
Och om det nu inte finns sådana gentlemen kan man väl ändå få tag på en Chuck Bass?
Det här går verkligen inte ihop. Jag menar, dessa karaktärer måste ju i grund och botten bygga på riktiga män? Ingenting kan ju komma från ingenting, inte sant?
Så den verkligt stora frågan är, Vart? Vart finns männen som inspirerar till dessa perfekta karaktärer?
Finns de där dolda bakom fotbollsplanerna, bardiskarna, dansgolven, elgitarrerna, roddmaskinerna, Mcdonalds restaurangerna, televisionerna, MQ-provhytterna, Ölbrukarna, Mammorna och Cafétidningarna?
Någonting, eller ett flertal saker, har fått mig att börja tvivla på deras existens. Just nu finns det inga som helst bevis på att de skulle vara äkta. För kan verkligen killar springa flera gator i extremt spöregn endast iklädda skjorta och byxor, bara för att be om förlåtelse? Eller kan de ställa sig mitt på skolgården, utan en tanke på alla människor runt omkring, för att sjunga en sång för flickan de håller kär?
Nej. Nej. Och åter, Nej.
Vad är det för lögn som böcker, film och andra fantasivärldar ger oss? Jag har sedan jag varit liten haft illusionen av att dessa perfekta män finns. Kanske inte så lätta att hitta, men att de definitvt finns där...
Dock kan jag som 18 åring nu konstatera att dessa charmerande män inte existerar. Det närmaste man kan komma i Sverige är nog Måns Zelmerlöw- gällande Mr. Niceguy.. Vilket inte är den lättaste att finna ändå. Så väck mig när The Weather Girls rapporterar att det börjar regna perfekta män!