A sunny Stockholm is calling
Vilket förvånansvärt varmt och helt utsökt väder det är här i Stockholm! På snäppet till Majväder. Som om vi hoppat över den plågsamma vintern och istället nu börjar om i April. Som om någon hamnat på chansrutan i Monopol och nu får gå direkt till gå- för att då inkassera fyratusen kronor. Här käkar folk mjukglass, steker i solen på uteserveringen med Ray Ban brillorna på näsan och lämnar halsdukarna hemma på hatthyllan. Helt ljuvligt efter att man haft regn dag ut och dag in nästan var dag "där uppe" i Umeå, Norrland, typ Nordpolen (ironi).
Jag har hängt med mina systrar på stan och min underbart söta systerson, Frank. Vi har käkat falafel för fyrtiokronor. Köpt Lypsyl och svalkat oss med islatte. Båda två brast ut i ett gapskratt när jag fick smaka Jessicas soyalatte.
- Här smaka. Den är utan sån där sirap och grejs.
Jag lämnar min Vaniljlatte åt sidan och suger i mig hennes härligt kalla vätska. Efter någon sekunds eftertanke säger jag förvånat:
- Mehh...He smakar ju Kaffe! (Läses med bred norrländska så kaffe liksom blir Khaaaffhhee)
Nåväl. Nu ska jag hjälpa Katta att packa, sen blir det Tacos och sedan avslutar vi kvällen med BIO. Inte för att vi bestämt vilken film det blir. Men trot eller ej, men vi har inte ens nämnt Jägarna 2.
Nu hörs vi inte på ett tag! Så önskar er en god helg i Svea rike. Pussen och kramen.
Alla tjejers blodiga önskedröm
Nej jag snackar inte Robert Pattinson och sin groteskt glittriga grådöda kropp i Twilight. Jag talar äkta blod- som i Libresse.
Igår hämtade jag äntligen ut min vinst på Ica supermarkets postombud. Ett femkilo paket jag tack vare min våghalsighet och skrivartalang i detta bidrag (eller så kanske jag bara var snäppet bättre på att formulera mig än fjortisarna som berättade om sina "twiiistade" fyllehistorier) blivit sänd.
Hetsigt slet jag upp paketet som var ordentligt ihoptejpat med bara händerna!! (och en sax). Och där i, där innuti kartongen, låg diverse produkter från Libresse. Tamponger i alla dess storlekar! Intimservetter! Massor av presentkort på Nelly.com! Bubbelplast! Åh! Det var som om Julafton plötsligt ägde rum i självaste september!
Nu är ni allt bra avundsjuka töser små! För att inte glömma att nämna mina 10 biobiljetter. Detta sanitetspaket har förgyllt mitt liv.
Tänk, under och bakom alla dessa askar finns minst en rad till. Bara för att kasta ljus över perspektiven. Nåväl, nu ska jag packa klart! Mitt flyg lyfter ju snart.
Ha det ghött.
Slutligen några dagars semester, utsirad med färggrant nagellack och förhoppningar
BAAH. Är så slut så slut men så var det över- arbetet! Efter att ha jobbat i fem dagar utan uppehåll ska jag nu , äntligen, få vara ledig! Och även om jag ser ut som ett vrak inte ens L'oreals mirakelprodukter kan hjälpa, så kastas färgglad konfetti till ljudet av "Celebrate good times- come on!" innuti mitt huvud. LEDIG. Ah, ljuvliga verklighet. Trots att jag har fruktansvärd ekonomiångest - kommer jag nog kunna unna mig att vara à prendre.
Vad har jag då för planer? Jo kära vänner och ytliga bekantskaper och blivande friare:
Imorgon åker jag till Stockholm. Malmö Aviation äger allt och alla med sin delikata smörgås och mindre blaskiga kaffe. Så med en biljett för endast 450 kronor kliver jag på ett flyg klockan 19.30 som då skall ta mig till huvudstaden (Där kan nog mina tio biobiljetter jag vann i Libresse's-twisted tävling komma väl till hands).
Efter två nätter i rikets främsta stad, kliver jag ombord på nästa flyg för att lämna detta trista Sverige och åka så långt som till...Helsingfors! Kommer bli riktigt festligt och hoppas innerligt att Finland inte ligger så bra till ekonomiskt, vilket då skulle få mig att känna mig lite rik. Fast det vore såklart för mycket begärt...
Otippat resemål kanske. Jag menar Finland? Vad kan man göra där? Dricka Mintu och basta?
Upp till bevis nu!
Denna ledighet, hela sex dagar faktiskt, kommer hela mig som skirat smör i ljummen mjölk!
Förbereder mig med att måla mina naglar. Eftersom jag är en av alla slaviska nagelbitare så bär jag konstant nagellack. Dessa är mina favoriter.
Den första: Azurgön från Sportsgirl köpt i Australien
Den andra: Isa Dora- Hot Coral
Den tredje: Random märke -Neon Rosa köpt i Filippinerna
Den fjärde: Isa Dora- Ocean Drive
Inte ett enda korvöre i fickan
Jag fick inga pengar i lön. Jag känner mig hemlös, alkoholiserad, heroinberoende, klamydiasmittad och kissnödig. Förstår inte att pengar ska ha en sådan jävla betydelse i mitt liv. Men tydligen.
Just nu sitter jag och tjurar och bryr mig inte ett dyft om att andra har det betydligt värre. Jag struntar i allt! För allt jag vill ha är ett par skor som går på över tusenlappen. Och min resa till Helsingfors. Samt andra blivande resor, studentbesparingar och pensionen.
Jag kommer sälja hela min garderob på tradera. Allt. ALLT! Jag lovar er.
Fan.
ps. Jo jag fick pengar i lön. Men inte den summan jag förväntat mig. Ja, ni får hötta med näven åt mig och kalla mig egennyttig. Men jag bryr mig inte! ds.
Med en fysik som är långt ifrån sitt esse, ska det ändå bli slit och knog
Nej. Jag fick inte vara ledig idag heller. Vilket är självvalt och ja, kanske även något av en viss form av självskadebeteende - eftersom jag är dödstrött och har världens träningsverk i rumpa och lår (mina minst vältränade kroppsdelar i ärlighetens namn). Jag kan inte sätta mig på en stol utan att brista ut i en smärtas grimars, stöna och gny ett "ooo aoouch". Och inte nog med att det tar mig säkert, ja minst!, fem sekunder att sätta mig på den där nedrans stolen! Jag är en förtidspensionerad 56 åring i en tjugoårings kropp, och det är fan mig inte roligt alls (Ursäkta språket)! Skulle förmodligen förlora både rollatorrace och trä på sig de beigefärgade nylonstrumporna-VM mot dementa 89 åringar. När jag går böjer jag inte knäna- eftersom böjda knän leder till olidlig smärta- och får mig därför att knalla fram i en gångstil som erinrar om en enögd pirat med träben på båda ben.
Nåväl. Denna infernaliska plåga skall inte hindra mig till att tjäna pengar! Så nu ska jag åter cykla till jobbet för att arbeta ytterligare fyra timmar. Ja, vad gör jag inte för dessa förtidspensionerade kommunalpolitiker? Jag menar, jag har ju varit i Filippinerna- så klart att jag vill hjälpa de stackars satarna att leva där. Så som de har arbetat ihjäl sig under sina femton år som politiker förtjänar de mina skattepengar. Inget tvivel! Skolmaten kan vi ta hand om sen!
Rock on systrar och bröder!
Helgen tackar för sig och säger Godnatt
God kväll! Eller, inom en mycket snar framtid: Godnatt!
Helgen har varit varierad. Den har gått från lugn och sansad till skrikande vital och galen. Ilsket sorgsen till nervöst generad. Lat till flink. Dag till natt and so on.
Just nu ligger jag ihopkuren under mitt duntäcke. Trött från huvudknoppen till tårna och längtar, längtar hemskt mycket, tills dess jag har publicerat detta inlägg och kan sussa sött. Imorgon är jag ledig efter tre helgdagars handlingskraftigt arbete, härligheter!... Även om just lediga dagar för mig innebär att läsa körteoriboken tills ögonen blöder.
I fredags jobbade jag konstant hela dagen. Igår jobbade jag hela dagen men spenderade de sista timmarna av dygnet samt den unga söndagen med min kära vän Anna. Jag drack äckligt smultronvin och frossade i hennes mors fantastiska baktalanger och sedan gick vi ut på Scharinska där det var fullt ös och jag var typ den enda tjejen med högklackat men den enda utan lösögonfransar. Så idag, traskade jag hem från en tidig buss i en relativ nyvaken sol och begav mig sedan småhängig till jobbet. Och där stannade jag tills typ nu.
Ja, det där var min helg. Och det här ett helt meningslöst inlägg. Avslutningsvis kan jag ju bara tillägga att jag tycker det är aktningsvärt av tv4 att ha med en lesbisk i Bonde söker fru. Ska detta bli starten för ett HEJDÅ HETERONORM? Man kan ju hålla tummarna. Frågan är ju bara den varför det skulle ta så djädrans lång tid innan någon kanal alls skulle ta initiativet med lite homosexualitet på tvtid - och då snackar vi inte Fab 5 och Tila Tequila, utan vardagsmänniskor. Och måste säga att jag vämtar spänt på om tv4 till och med kommer sända Johannas eventuella kyssar? Oj oj oj vilken snackis!
Ungefär så här ser jag ut hos tandläkaren- fast lite mer plågat uttryck kanske. Jag och Anna lekte med webcamen och tog en massa, ja för många, bilder (denna snodde jag från bloggen hennes). Tänk så lätt det är för tjugoåringar att roa sig!
Inledningen till en helg
När man inte har något fint att själv komma med. Kan man låna orden av andra.
Cajsa Stina Åkerström regnar ner över min gråa vardag, det får mig att känna mig som trettioåtta
Det regnar. Så jag käkar skorpor och ser på The Office - för jag är ledig idag med. Och jag som skulle vara glad och hurtig, men istället sitter man här med benen uppdragna till hakan och önskar man hade chips i skafferiet! Ock ock! Fast det är ju inte mitt fel, det är regnets! Jag menar, hade det bara varit strålande sol, eller i alla fall uppehåll, hade jag ju definitivt varit på topp och nynnat på klämkäcka melodier med Östen med resten och inte ynkligt sjungit med i ensamma- kvinnor- i- medelålderns- som-hela-sitt- liv-vandrat-sorgsen-och-trött-för-att-möta-den-vackraste-människa-de-någonsin-mött- favoritsånger. Som den här:
Har läst ut Lady Susan nu. Blev inte direkt någon självklar favorit bland Austens verk, men definitivt läsvärd!... Om man klarar av att läsa brev och enbart brev- vilket är bokens komposition. Kära vän! dit och Din tillgivna! hit. Älskar de klassiska kärleksintrigerna även om det just i denna bok inte fanns någon man som smälte mitt hjärta. Sedan får man ju lära sig en rad med massa nya ord. Som:
Eclaircissement
Fideikommiss
Platonisk
Inkognito
...för att nämna ett fåtal. Ja, jag visste i alla fall inte vad dessa ord betydde. Men sen är ju inte jag den skarpaste kniven i lådan.
Höstfärgerna i eftermiddagssolen. Begeistring och gympadojjor
Som sagt. Har varit lat den senaste veckan. Har varken uppdaterat bloggen eller snörat åt springskorna. Så idag bryter jag detta mönster av latet. Jag skriver ett blogginlägg fylld av sprudlande viljekraft och entusiasm! Tjohoo! Sen, så fort min mage smält och omvandlat bovetegröten jag slevat i mig till mellanmål till viktig energi, ska jag springa i sextio minuter. Oj oj så posiviteten liksom färgar min rymd!
För vad mer har jag åstakommit idag? Jo, jag ska berätta. Det var så här, att jag hade körlektion idag. Och det gick så bra att jag inte kan låta bli att självsäkert dra på munnen åt min begåvning, dock diskret.
Min körlärare: Sofia, jag tycker det här gick JÄTTEbra! Du måste ha övningskört mycket?
Jag: ...Jaha...Mjaaa...lite grand kanske. Men är faktiskt själv förvånad över hur duktig jag är!"
Försökte i alla fall vara ödmjuk. Fast nu ska jag inte avslöja för mycket! Vill inte att någon ska få reda på hur jag ligger till i körningen. Inte ens vår självaste Gud Fader ska få tillgång till den informationen. Det är något konfidentiellt mellan mig och min körlärare.
Vore ju bra...
...om jag kunde uppdatera.
Ska göra det också. Imorgon! Lovar. Även om jag säkert bara kommer svamla om att jag inbillar mig att jag är en av jurymedlemmarna i idol. Eftersom jag sitter där framför tvn med rynkad panna och riktigt riktigt tänker om personen på scenen verkligen klarar av att gå vidare. Kommer den utvecklas? Kan den klara pressen? Håller rösten?
...Ja eller något helt annat. Ska verkligen försöka. Göra mitt bästa. Och inte relatera allting till tv4-program.
Godnatt :)
Sådär fritt fall i sextio sekunder från ett flygplan i Nya Zeeland
Hade nästan glömt bort dessa djärva men ganska praktfulla bilder som jag har på en cd-skiva vid namn, Face the fear- inte jag som döpt den dumt nog. Det pirrar till i magen när jag ser dem. I hela mitt liv hade jag nämligen velat slänga mig ur ett flygplan och singla ner mot marken med en fallskärm på ryggen- så i Queenstown hade jag chansen. Jag steg in på firman som ordnade hoppen vid halv tio på morgonen- fyrtiofem minuter senare satt jag i full mundering (overall, handskar, glasögon, och charmerande babymössa) i ett lyftande flygplan påväg 4572 meter upp i luften.
Det var häftigt. Ganska kallt. Och jag blev lite yr. Men att se de vita fåren där nere på gulgröna åkrar och de bruna vassa bergens toppar under mig- var en obeskrivlig känsla.
Min kärlek till Keso
Alltså. Jag älskar Keso! Keso är så sjukt gott. Så krämigt. Så milt. Så välsmakande. Så himmelskt gott att Philadelphia kan dra dit pepparn växer.
Jag skulle kunna gifta mig med Keso. Jag skulle bli Fru Keso och jag skulle..eller nej! Det går ju inte. Hade slutat i kanibalism. Men jag skulle kunna leva på Keso för resten av mitt liv. Nej- skojar inte. De flesta svarar tacos när man frågar det (otroligt triviala och irrelevanta) typiska spörsmålet -läses med inlevelse och intresseväckande pauser- "Om du var tvungen att äta samma rätt för resten av ditt liv. Vad skulle du då välja?". Jag däremot, skulle valt KESO. Keso keso keso! Hör mitt hjärtas innersta lyckas röst!
Keso på en smörgås. Keso med yoghurt. Keso med örter. Keso med ägg. Keso på avocado. Keso och banan. Eller bara som den är, med en gaffel, direkt ur förpackningen. Matkärlek stavas KESO.
...Det var allt från hysteriska besatta Sofia denna elfte september- olyckan och pinans datum. Förutom ja, att inse hur mycket jag avgudar Keso, har jag faktiskt glott på svt nästan hela dagen med ömsom klump i halsen, ömsom gnagande irritation. Nåväl, vill inte fördjupa mig alltför mycket i detta ämne. Folk kan ju börja hata en, eller älska. Eller bara tycka att jag är dryg.
Adieu.
Frusen kastanj i håret, tjejlitteratur och allmänt ordbajs
Tja. Har rast. Och nu är det bara två och en halv timme kvar innan jag börjar igen.
Det här med skrivinspiration verkar ligga låååångt inne. Snart börjar jag väl skriva om vädret. Eller om aktier. Eller tips om vad man kan göra om kastrullen med mannagrynsgröt bränts i botten (som att stoppa i en sockerbit). Eller andra tråkiga saker som får en att gäspa och önska att man satt och kollade på Godmorgon Sverige (Hmm..insåg nyss hur konstigt Sverige stavas. Ser ju hur skumt ut som helst! Tänkte: Jag måste stavat fel. Så DÄR kan det ju inte bara se ut. Googlade till och med. Men tydligen...). Och trots min ordfattighet, eller snarare brist på engagemang, så vill jag delta i Umeå Novellpris - och vinna såklart. Fast jag har ju som inte börjat. Och har ingen idé på lager. Ja, det här med skrivinspiration ligger långt inne- trots att jag läser som en, eh...bibliotekarie (?) Just nu slukar jag Marian Keyes (Chiclit-drottningen numero uno) Är det någon där? - lästips till alla andra som gillar humor, kvinnor i jakt på män och en massa babbel, samt Jane Austens Lady Susan - Även den rekommenderas om man läst hennes tidigare verk.
Förresten! Märks det att jag färgat håret?? Första gången på mina tjugo och ett halvt! Nej, jag ljuger inte. Har aldrig så mycket som RÖRT min ljusbrunahårfärg förrän nu (okej, första året på gymnasiet tonade jag det svart och det höll väl någon vecka). Gjorde det i torsdags. Syoss Frozen Chestnut beklär numera mitt hår. Jag frågar eftersom jag inte fått lika många smickrande kommentarer om det som jag hoppats. Visserligen är det bara kanske, åtta personer som haft chansen..Men ändå! Av dem så har väl endast hälften, ja knappt det, lagt märke till min något rödbruna nyans. En av dem farmor- och farmödrar ser ju i och för sig inte så bra...
Här är jag med min nya bok, en nyinköpt tröja från Monki, och mitt vackra, bedårande, smakfulla nyfärgade hår. (Som skulle behöva en dusch)
Justja. PRIS för er vill-veta-allt-människor:
Bok- 10 kronor
Tröja- 300 kronor
Hårfärg: 89 bath höhö nä skämt, SEK där med.
Bilder från ett bröllop
Som ni kanske läste innan mitt idol-hyllnings-inlägg, var jag på bröllop i helgen. En av mina kusiner gifte sig i Enskede och hela 200 personer var bjudna. Alla var himmelens fina, inte minst brudparet. Här poserar jag och mina syskon. Ja tänk så olika vi alla är.
fyra.Gabriel & Jessica
Bruden.
Det slängdes ris- vilket jag inte var alltför glad över. Eftersom jag, liksom många andra, hört att fåglar äter upp dessa riskorn intet ont vetande, och får sedan sina stackars magar uppblåsta! Vet inte om det är sant i och för sig...måste googla.
Casual.
Gabriel & Katta
Här pågick festen in på småtimmarna. En mycket, mycket, flashig lokal. Efter all mat var dansgolvet ständigt fullsmockat. Inga armhålor var torra. Lite skumt att dansa till Danza Kudoru med sina mostrar och 40+ kusiner, men men, min chilenska släkt är lite galen. Det är därför jag gillar den.
Det här var mina bordsgrannar. Jag och min bror hamnade i parbordet där mina sysslingar och kusin (sysslingar=kusinbarn?) och deras respektive satt. Vi hade mycket trevligt och var kanske bordet där maten slukades som mest. På morgonen vaknade jag med ett ryck av att tanken "Hur mycket pengar gjorde jag av med igår?!" slog mig. Men åh vilken lättnad när jag insåg att jag inte spenderat ett enda öre.
Nej, nu ska jag se fotboll och idol. Godkväll!
Sex tankar om Idol
Jag vet inte varför mitt hjärta dunkar snabbare än vanligt. Kanske för att jag är kissnödig. Kanske för att Idol var överraskande bra. För, egentligen är jag ju tjugo år. Tjugo och ett halvt för att vara med exakt. Och ändå sitter jag här och tänker på den biffiga killen som sjöng James Morrison (och biffiga killar som inte alls är min grej). Ja..vad det än beror på så kan det inte förnekas. Detta andra avsnitt av Idol 2011 på tv4 lockade fram den sprudlande femtonåringen som kunde varje idoldeltagares första auditionlåt. Men Varför? Jag trodde jag skulle bli kvitt denna tv-epedemi som kommer förfölja de svenska tvskärmarna fram till jul. Ja nästan. - Men. Icke.
Alex Schulman, min Jedi Master och förebild, har gjort det - så vad vore jag för lärling och trogen följeslagare om inte också jag tog mig an:
IDOL 2011
- Alexander Bard är helt lysande! Applåder tv4! Stående ovationer! Visserligen är jag forfranade lite hjärtekrossad över att min älskade Andreas Carlsson inte längre sitter där vid jurybordet och förtrollar oss med sitt bländande leende. Men Alexander. Jag fascineras av hans sätt att använda de perfekta orden, uttrycken, lika mycket som hans imponerande ansiktsbehårig. Och ärlig! Inte elak! Ärlig. Jag ryste och nickade instämmade när han talade om att "korrigera liv". Så talar bara en man som vet.
- Vem? Vem var han med röd tröja? Han var gullig. Påminde om John Krasinski. Men hade det inte varit för just den där som självlysande röda tröjan, hade han smält in i kulissen.
- Peter Lidell är snygg. När hans ögon smalnar. Då han vilar hakan mot handen och lutar sig intresserat frammåt över jurybordet. Då dregglar jag nästan. Förstår inte varför. Men hans intelligenta och något farliga uttryck lockar fram den där gubbsjukan jag har (gubbsjuka=falla för silver foxes). Men som jurymedlem då? Än så länge inga misstag. Han gör sitt jobb. Måste se fler program (vilket jag kommer) för att bilda mig en större uppfattning.
- Barnen ser ut som tjugofemåringar. De är duktiga de där sextonåringarna. Och de är snygga. Och jag hade aldrig kunnat tro att de just var blott sexton år och inte tjugofem de där barnen i felfria eyelinerstreck och hår stylade som i fructis-reklamerna. De gör mig lite avundsjuk. När jag var sexton var jag finnig, klumpigt sminkad och tyckte munkjackor var coola. Och nu känner jag mig bara gammal när jag ser dem, den nya vackra generationen.
- Kan alla Looney Toones inte bara ge upp? Det har gått åtta säsonger...Kom igen! Ni kommer inte bli superstars. Kanske några 15 minutes of fame på youtube. Men sen är ni bortglömda. Ack, sanningen svider men så är det.
- Under reklamerna är det bara att slå över på rivalkanalen Svt och njuta av magnifik musik. Vilken toppenmåndag!
...Och så lite elektropop på det här! Glädje.
Inspiration - NOLL
Hej. Eller snarare Hejdå. Jag har inget vettigt att komma med, ingen bild att lägga upp. Idag och igår har jag varit helt slut. Låg som död på soffan i vardagsrummet igår eftermiddag efter att jag varit på körskolan och pluggat- första gången faktiskt. Kände mig oerhört duktig och blev barnsligt stolt över mig själv som slutligen pallrat dit. Fick 40 rätt av 71- underkänt såklart men med tanke på att jag inte pluggat teori på typ 9 månader blev jag imponerad över min förmåga att ta in denna kunskap. Men som sagt, ansträngande var det. Så jag snarkade ljudligt på soffan i tre timmar. Som utslagen. Orkade inte röra en muskel.
I alla fall, imorgon åker jag och mina familjemedlemmar ner till Stockholm. Min kusin Roxanna gifter sig- vilket kommer bli oerhört kul. Klä upp sig och sådär, dansa, äta tårta och konversera med släktingar. Oj oj. Känner dock ingen större entusiasm just nu över något. Men antar att det kommer bli trevligt...Så kommer inte tillbaka förrän på måndag. Tills dess:
Ha det gött och bli inte som jag när ni bli stora barn! Finn er färgstarka personlighet och le minst 89% av dagen.
