Som sagt. Har varit lat den senaste veckan. Har varken uppdaterat bloggen eller snörat åt springskorna. Så idag bryter jag detta mönster av latet. Jag skriver ett blogginlägg fylld av sprudlande viljekraft och entusiasm! Tjohoo! Sen, så fort min mage smält och omvandlat bovetegröten jag slevat i mig till mellanmål till viktig energi, ska jag springa i sextio minuter. Oj oj så posiviteten liksom färgar min rymd!

För vad mer har jag åstakommit idag? Jo, jag ska berätta. Det var så här, att jag hade körlektion idag. Och det gick så bra att jag inte kan låta bli att självsäkert dra på munnen åt min begåvning, dock diskret.

Min körlärare: Sofia, jag tycker det här gick JÄTTEbra! Du måste ha övningskört mycket?

Jag: ...Jaha...Mjaaa...lite grand kanske. Men är faktiskt själv förvånad över hur duktig jag är!"

Försökte i alla fall vara ödmjuk. Fast nu ska jag inte avslöja för mycket! Vill inte att någon ska få reda på hur jag ligger till i körningen. Inte ens vår självaste Gud Fader ska få tillgång till den informationen. Det är något konfidentiellt mellan mig och min körlärare.