- Just den biten ur "Hej Mitt Vinterland" hade jag oerhörda problem med att minnas, sjunga och uttala. Förstår inte varför, men det måste vara för att vårt hus faktiskt blinkar mot mig så att jag får ont i ögonen, vilket  i sin tur gör att jag vill förtränga bilden. Nej, vårt hus är inte något ljusfenomen á la amerika, utan något som bara ser konstigt ut- det är inte snyggt någonstans. Som jag sagt tidigare ser huset ut som Cirkus Maximum, ett BIG NO NO. Jag skäms! Jag skäms när bilar paserar vårt hus. De blir bländade, saktar in, tänker "Vad fanken var det där? En cirkus i Spölandsbygden?", spanar in deras högra sida, får syn på huset med alla färger i vinternatten, gapskrattar. De kiknar av skratt, kan inte förmå sig att fortsätta köra, tårarna rinner ner, de slår på ratten, viker sig dubbla, kastar med huvudet bakåt och hånskrattet fyller bilen.
Mamma hör dock inte. Hon tycker det är fint med grönt, blått, rosa, rött, gult, blinkande, snögubbar på tak osv. Jag förstår henne inte.

Igår pyntade mina föräldrar granen. Den blev riktigt grann (höhö). Endbart röda kulor i år. Vanligtvis brukar vi pryda den med alla färger (lite som huset) på julkulorna, smällkaramerllerna och annat jox. Men i år sa mamma att det bara skulle vara traditionella röda färger i granen. Vet inte riktigt hur jag ska kommentera detta...