Vid helvetets brinnande portar vad jag har ont! Jag plågas!
Länge sedan jag kände en liknande fysisk smärta, men nu vet jag sannerligen vart riktig smärta härstammar ifrån! Jag förstår inte, imorse var allt guld och gröna skogar men nu skulle jag hellre byta plats med utmanaren i Gladiatorerna än att genomlida detta.
Aj aj aj aj aj!
Och det värsta är att jag inte får någon omtanke, ingen som stryker mig på kinden och säger med mjuk röst "Det ordnar sig". Eller någon som frivilligt erbjuder sig att koka te i mitt namn. Ingenting! Ska detta kallas Familj eller vad har de fått barnbidrag för?
Men det absolut värsta är att jag sitter här i plågor och försöker ta reda på vad jag egentligen lider av, så jag kan länsa apoteket imorgon, utan att få hjälp! Ingen bryr sig!
Ska duscha nu och be en bön om att jag ska få se solen stiga upp i väst (eller är det öst) ännu en gång.
Amen.

Jag: AJ AJ AJ AJ AJ! Jag har så ONT!
Pappa, helt obrydd: Det kanske är svininfluensan..
Jag: Men då har man ju inte ont i halsen ju!! AAAAJ
Pappa: Nähä..
Jag: AAAAJ
Gabriel: KOM INTE NÄRA MIG!!