Fem Fula Saker Jag Gör

Alla har vi våra dåliga vanor. Saker vi omedvetet gör. Fula och pinsamma saker. Saker som vi ångrar så fort hjärnan kopplat vad kroppen egentligen gjort. Saker som får mig att vilja dunka huvudet i väggen och lova mig själv att aldrig, aldrig! göra om det.

 

- Knuffar madrassen mot väggen varje gång jag ska gå och lägga mig.

Visst, ingen kanske ser mig där jag patetiskt lyfter upp "övermadrassen"  och liksom slänger mig över sängen för att få den på rätt plats. Dvs. sluttande uppför väggen. Men ack så dum jag känner mig varje gång.

 

- Låter "Mhmhe" med ett mesigt leende på läpparna när jag passerar någon jag redan hälsat på, eller någon jag inte vet om jag ska hälsa på.

"Mhmhe" är ett slags fniss, ett nasalt stön som kommer från näsan. Något som jag undermedvetet tror låter trevligt, men som egentligen låter handikappat. Bättre att säga HEJ eller ingenting alls! Men på något vis pyser "Mhmhe" ur näsan istället.

 

- Pratar på engelska.

Och då menar jag inte någon vacker fisförnämn brittiska á la Supernanny Joe. Utan någon konstig ghetto-gangsta-wannaberapper-engelska. Som slänger ur sig ord som "Yo". "In da hood" "Rollin'" "Wazup bro" "..And I'm like what the hell". Detta, samtidigt som jag försöker låta som någon brownsugar girl....Ja. Behöver jag säga mer?

 

- Öppnar skafferiet, kylskåpet och frysen varje gång jag kommer hem från jobbet.

Alla dessa finns det även två av. Två Skafferin bredvid varandra. Sedan en frys med en mindre frys under. Bredvid dem kommer kylskåpet med ett mindre kylskåp under. Så när jag kommer hem blir det såhär: Skafferi. Skafferi. Frys. Kyl. Frys. Kyl. Oftast hittar jag inte något gott och brukar därmed ta ett torrt kex eller bre en smörgås.

 

- Mimar till musiken i Ipoden.

Så fort jag får chansen kollar jag mig runt. Kusten är klar! Märker att ingen möter mig, ingen kommer från varken höger eller vänster, och så mimar jag. Jag använder hela ansiktet. Artikulerar och gör dramatiska rörelser med ögonbrynen. Inbillar mig att jag medverkar i låtens musikvideo. Jag är det stora stjärnan som riktigt lever mig in i musiken. och DÅ! Vips! Dyker det upp någon och jag får ett stenansikte. Va, nää inte har jag väl nyss gått omkring och mimat till Papa Don't Preach!? Sen, så fort inkräktaren passerat mig återgår jag till min MTV video.

 

 

Skrattar på mig just nu. Tror mamma försöker sjunga The Clash's Should I stay or should I go. Men istället blir det Shoora hey or shoora hoe.

Haha, jag kan typ skriva under på allt det där också ;)



Men tack snälla! Vilka fina ord :) Om du söker på mejline på youtube finns fler grejer som jag har lagt upp. De två senaste SMASKbidragen sjunger jag på :)

Jag har samma syndrom som du, bortsett från din engelska del, jag är SJUKT dålig på engelska.. värsta svennen är jag !



Jaa, och nu är jag snart fattig.. men kors så snyggt det var!

Aaww, du bör verkligen lyssna på dem, och clash också :') då har vi ju ganska mycket gemensamt, min pappa lyssnade på pistols och därför gillar jag ju dom nu antagligen :D

hahahaha underbart att du delar med dig om detta! Jag gör ungefär likadant, dock inte det där med engelskan.

Jag mimar/dansar stampar takten så fort ingen ser med min ipod jag med. haha Dock händer det att jag gör det även när det är folk omkring- vilket jag inte tänker på och senare inser... mycket pinsamt.