Denna Sorgliga Människa Vars Memoarer Aldrig Kommer Publiceras

Har plötsligt slagits av en oroväckande tanke: Har jag inte gjort något speciellt under hela mitt liv? Har jag inga rafflande anekdoter att berätta? Inget spännande som hänt? Någon riktig amsaga att förtälja? Ingenting? Har dessa år på jorden varit fullkomligt händelselösa?

Roten till denna sorgliga tanke har med allt mitt radiolyssnande att göra. Det är P3 som är boven i dramat. Saltet i mina sår. Människor ringer in och berättar saker de varit med om, saker som får programledarna att flämta, skratta, snyfta - ja sådant som väcker alla sorters känslor. De får ett ämne och sedan väller alla dessa fantastiska historier in eller så imponerar de med sin kunnighet. Och alla sitter förstummade och lyssnar. Men vad har jag att bidra? Ingenting. Av allting som dras upp har jag ingenting av värde att ens försöka med. Jag står med fickorna tömda och skriker upp mot det vi kallar himmel. Inte ens i Christers Apropå på det har jag något att komma med. Ett program där man kan prata om Tarmar och sedan ringa in och ba Ja apropå tarmar, var i Östersund här om dan... Hjärnan tänker så det knakar. Går igenom alla minnen, alla hågkomster. Hjulet snurrar men stannar alltid på Bankrutt.

Jag är bara för sorglig.

(Visserligen skickade jag ett mejl till morgonpasset i våras som kom med, men, det gills ju inte! Och sedan var det ju bara ett MEJL. Hade aldrig varit en tillräcklig historia för att berättas per telefon.)

 

 

Nu är vårt hus någorlunda pyntat. Mamma har varit ute i god tid och själv har jag klätt säkert tre julgranar -ingen av dem tillhör hemmets dock eftersom vi ska fira jul söderut blir det nog ingen gran i år.

Jullängtan jag ägde börja rinna ur mina händer. Allt har blivit som överflödigt, i den grad att  stämningen lagt sig. Dragit täcket över huvudet och grymtat när jag ruskat om den försiktigt.

Ja som sagt. Jag är en sorglig människa. Mad Men säsong tre är i alla fall färdigladdad nu.

ble, så känner jag med ibland! haha, vi får trösta oss med att de som ringer in är gamla och grå, medan vi har allt spännande framför oss! :D



sv: tror min familj skulle misstycka om jag pyntade granen sådär tokigt, men när jag flyttar till eget så :D:D

åh, ja, roger och carrie, så himla fult x))) tror det var i säsong tre nångång om du vill leta haha.

jag är i mitten på säsong tre av mad men! :D så du är nog snart i kapp mig! åh, läste att säsong fyra kommer sändas på kanal 9 i januari, så då är ju jag i fas i alla fall! men då åker du ju iof haha!

ah, glömde än en gång! kollocain är bra! har inte kommit jättelångt, men ja! läsvärd :D lite som jag föreställer mig boken 1984. och lite matrix på nåt vis. och lite av boken ful av scott westfield (?) om du läst den. den är lite trög ibörjan, men det kanske blir bättre! (:

Men hallå, jag tror säkert du har varit med om en massa grejer, du kanske bara inte tänker på det. Dessutom kan det ju vara pyttesmå grejer också, det behöver inte vara stort för att räknas :)



Ja, det är verkligen mysigt med adventspynt! Jag har några enstaka tomtar som kanske får åka fram strax före jul. Jag gillar inte för mycket pynt. Och nu vill jag bara ha lite extra mysbelysning när det är så mörkt ute :) Jag har massa julstämning i år faktiskt! Det beror säkert på att det är massa snö ute och kallt. Och att jag är nästintill ledig, har inte så många lektioner.. Känns konstigt att ha så lite att göra såhär tidigt :P Så jag får sysselsätta mig med att pynta och handla julklappar ;)

Det låter awesome Sof! Middag och förfekke hos mig då! Sen drar vi ner på stan eller nåt! Fredagen eller lördagen? :D

Du har väl alltid berättelsen om när du glömde jackan på Vildmannen... Det var ju vårt livs äventyr!

Vad sägs om skype nu i helgen? eller under fredagen mitt på dagen!

jag tycker om inlägget.



SV ; tack så mycket! så sant som det är sagt, åldern är bara en siffra. ändå känns skillnaden mellan 15 och 16 enorm. jag trivs än så länge med att vara 16 år och inte veta så mycket om livet.